Nu har vi äntligen bestämt oss för ett gårdsnamn. Trots idogt letande på gamla kartor och i folks minnen har vi inte hittat något namn på den lilla gård vi bor på. Vi fick ta saken i egna händer och fundera på vad vi tyckte passade. Byn vi bor i heter Åsby, det är sen gammalt, och gården ligger onekligen på en ås – hela gårdsplanen sluttar! Men sen då? Vad blev det?!

Håll i er: Vi valde namnet Sparvåsen, just därför att det kombinerar platsen med tanken: åsen vi bor på och gråsparven vi värnar. Inte bara för att det är en söt och kompetent fågel, utan för att dess existens är hotad i brist på habitat. Vi vill skapa en plats där gråsparvar kan trivas, med ett levande jordbruk och ett fungerande kretslopp. Sparvarna behöver foderspill, boplatser och snåriga gömställen, och allt det kan vi ge dem!

När vi flyttade hit dröjde det flera månader innan M ens såg en gråsparv (och han spanade som sjutton!), men i sommar häckade sju par hos oss. Mer än hälften av dem valde de nyuppsatta holkarna som boplats. Gråsparvarna trivs bra ihop med till exempel grisarna, för där finns både matspill och en stor rishög att gömma sig i och kvittra från.

Visst har även pilfinkarna ökat på gården, men de är inte lika knutna till jordbruket och klarar sig rätt bra även utan utegrisar. Dock är öppen mark (såsom grishagar) en bra plats för många fågelarter, och något av en bristvara i dagens jordbruk. Många fåglar vill ha just öppna ytor att födosöka på, till exempel sädesärla, ortolansparv, stenskvätta och lärka.

Sparvåsen ska vara ett gott hem åt oss och åt djuren, och landskapet vi vårdar ska leva. Men vi ska också ha tid för det lilla, för att se på sparvarna. Det är ju det som är det stora.