Nu ska ni få se lite bilder på hur de kom ut i ljuset, våra nyaste små. En del av bilderna är synnerligen grumliga, de är tagna genom kläckmaskinens opaka plast. Men anar gör ni säkert?

Det är faktiskt rätt otroligt att de tar sig ut. Det är inga sköra såpbubblor de försöker ta hål på, dessa minihoudinisar! Titta på det här äggskalet, det är precis detsamma som på de två bilderna ovan:

Vi lät kycklingarna ligga kvar i kläckaren en till två dygn för att torka innan vi flyttade över dem till värmelampsburen.

Alla utom ett ägg kläcktes. M öppnade det sista ägget försiktigt när det borde varit kläckt för över ett dygn sedan. Inuti låg en väldigt svag kyckling, den hade inte orkat bryta sig ut. Troligen var det inte bara fel på själva utbrytningen, något underliggande var antagligen på tok. Den klarade sig inte, trots kuvösvistelse. Det är alltid sorgligt när små liv inte orkar, men vi är tacksamma att så många som 17 stycken små ylliga kyllingar ändå fick komma ut i ljuset. De är en glädje!