Jag har redan glömt hur det hela började, men det måste varit något från det berömda nätet. Det fick mig att plocka hundra syrener och göra saft på dem. Vilket ljuvligt uppdrag, alltigenom!

Och inte syns det på buskarna att jag skördat, de dignar fortfarande av himmelskt doftande ätbarheter. Bondsyrén, du är bland det bästa som finns!

Behöver ni recept finns det lite överallt. Jag följde ändå inte receptet, tog en mindre mängd socker och bytte dessutom ut en hel del socker mot honung. Vår saft bor ju i frysen tills den ska drickas, sockret behövs inte för konserveringen.

Nu står saften i jordkällaren och har sig tills den ska silas, men en provsmakning avslöjade att det blir riktigt, riktigt gott. En smak av försommar.