Vi har fått den stora äran att bli husse och mattar åt fyra herefordkorsningskvigor (så många konsonanter i det ordet)! De är inte bara väldigt fina, de är dessutom belevade och mycket rara, uppfostrade av våra mycket ko-mpetenta grannar. Vi hoppas att de kommer få leva länge och bli gamla och goa kossor hos oss. Förhoppningsvis ska de få egna ljuvliga kalvar här och beta i Sparvåsens hagar i hela sina lyckliga liv.
Det är skönt att få så vänliga djur i sin vård, de värmer ens själ genom att bara… tugga på hötussar och andas på en. Kor. Kor är mer än bara kor.
Kor alltså… Man kan egentligen inte säga uttrycket ”bara kor”, så häftiga är de!
Nej, de två orden passar liksom inte ihop. Kor är aldrig bara!