Plötsligt var det minus tio ute, basådär. Min naiva bild av hur årstider ser ut skakades om ånyo. November ska väl vara som en brun sörja, med kladdkakeleriga morgnar och svartsoppemörka kvällar. Inte ljusfriskt frostigt väl? Jao jao, det är bara att åka med.

Vi blev i alla fall påminda om hur krångligt det är med vatten till djuren på vintern. Än finns ingen fungerande lösning på köldproblemet, vi kunde liksom inte i tid bestämma oss för vilken sorts investering som skulle göras. Det kunde vänta lite till, och nu är vi där. I iskarens och genomfrusna slangarnas tid. Bu och blä.

Men dammen är inte frusen mer än på ytan, där rör sig ju vattnet hela tiden. Snart dags för firrarna att flytta in för vintern, de ska ju ändå mest dvala och grubbla. Nordiskt temperament, på sätt å vis.