— Inne —
Som i en liten ask
Författare: elisavet
Vad varje skafferi bör få innehålla (någon gång ibland, precis som allting annat)
Det kan ha varit min längsta rubrik hittills, men det var det värt. För det handlar om surkål. Surkål borde egentligen heta gladkål, för namnet påverkar hur vi ser på saken. Och surkål gör dig glad. Om du genast känner att NÄ, det gör mig oglad, då har du bara inte fått rätt burk än.… Läs mer Vad varje skafferi bör få innehålla (någon gång ibland, precis som allting annat)
Vänner som äpplar sig
Vänner till oss har kommit på en smart grej. De tar tillvara oönskad frukt och förädlar den. Bra äppelår är det så många ton trädgårdsfrukt som bara blir liggande på marken, utan att få komma till sin rätt. Koltrastarna och de andra ska såklart ha sitt, men det finns en gräns för hur mycket de… Läs mer Vänner som äpplar sig
Finn fem fel
Eller fem rätt? Bilderna är inte nya, här är ju småspirande vår ute. Meeen, glöm inte att sju gånger ska det falla snö på lärkans rygg. Och lärkan har inte ens kommit än. Inget fel i det.
Våga Vägra EMV
Inatt drömde jag om EMV. Gör inte alla det? Neee, det är nog förbehållet oss omvärldsoroade. Matmässigt världsligt alltså. EMV är Egna MärkesVaror, det vill säga matbutikernas egna märken. Ica har dem, Lidl, Coop, Hemköp – alla har dem! Det är en smart uppfinning som gör att maten kan säljas billigare i affärerna. Punkt slut?… Läs mer Våga Vägra EMV
E är nu räddad undan trollen. Puh.
Nu är lilla E döpt, och vi var nog nästan som vilken familj som helst: Vi firade med tårta! Det var faktiskt första gången jag åt en sockerpastaprydd tårta, och den var både god och snygg. Det går fint att kombinera! Tanken var att kombinera tema dop och vatten med M:s akvarie- och fiskintresse. Som… Läs mer E är nu räddad undan trollen. Puh.
Ingen bild på eländet
Ni skulle se det nu. Snön är borta, leran och smutsgruset är framme. Det som göms i tö, och så vidare. Hua. Jag tog inte med kameran ut imorse (den hade nog blåst bort då, det var RUSKIGT stormigt), annars hade ni kunnat få se eländet. Nu får ni föreställa er uppgrävd mark med snickerispill… Läs mer Ingen bild på eländet
Bara bilder, men inte så bara. Ganska håriga faktiskt.
Härom dagen var jag löjligt lycklig. Ni vet, sådär onödigt overkligt extraglad, i typ en halvtimme. Kanske lite kärlekshög, kanske bländad i själen av all vintersol, kanske serotoninstöttad av choklad eller nåt. Men på ett mysigt humör var jag i alla fall, och det var utegångsdjuren också. Det var minus femton och solen värmde faktiskt.… Läs mer Bara bilder, men inte så bara. Ganska håriga faktiskt.
Om det sötaste vi har
Varför låter inte jag och M våra stackars barn äta socker? Äsch, våra barn äter socker, men vi försöker begränsa intaget. Varför? Tja, varför inte? Socker är en effektiv smakförstärkare, men mängderna vi nutidsmänniskor får i oss antyder att vi äter för många smaklösa ting. Tror du verkligen att våra kroppar är gjorda för så… Läs mer Om det sötaste vi har
Stackars uteliggardjuren?
Våra nötter och ullisar går ute året om. Det är de gjorda för, med tjock päls och ull. Vi har fått frågor om de verkligen vill vara ute i kylan, och det vill de. De föredrar kyla framför hetta, och de har tillgång till vår halmbäddade lada närhelst de vill. Fåren har en egen del… Läs mer Stackars uteliggardjuren?