Räds icke, det finns hopp! Här hittar du mina favoritrecept, bara att hugga in. Jag tar tacksamt mot era egna älsklingsrecept, bara att maila till frisalu@gmail.com eller skriva dem i kommentarsfältet längst ner! Något av det bästa med just pumpor är att det går att lagra dem i rumstemperatur i typ ett år. Vi har… Läs mer Har du fått en pumpa på halsen?
Nu är de här i all sin ljuvlighet, lammskinnen från 2017! Det tar tid att bereda skinn, men den som väntar på något fluffigt… Fantastiskt mjuka och goa är de allihop, man riktigt smälter till en njutningshög av att röra vid dem. Till deras fördelar hör också att de självklart är beredda i Sverige… Läs mer Lammskinnsleverans
Små, svarta och mycket rörliga lamm är svåra att fånga på bild, i alla fall i halvskymning. Men ni får tro oss när vi säger det: de är urgulliga och helt fantastiskt supermjukfina. De luktar så gott och låter så rart, och lammamman (det ordet!) Grön Anna (som porslinet och öronmärkesfärgen, och även som den… Läs mer Det nya (f)året och den gamla vanliga frustrationen
Så sa en hygiensjuksköterska en gång att man ska tänka, för att minnas att våra händer ofta är de stora smittspridarna. Men det var inte alls det jag skulle berätta, men hur börjar man en berättelse om en tacka som slunkit på sned totalt? Det handlar om Grön Anna, den försiktigaste av våra tre tackor.… Läs mer Det som händer, det händer med våra… klövar?
Nu är det höst på riktigt, det känns i vinden. Oktober kom med färg och fläkt, kan man säga. Inte oss emot, det är vackert och friskt och alldeles nytt. Men visst är det sorgligt med saker som multnar ner och dör, visst är det smärtsamt med allt som förändras. Till det hör att det… Läs mer Omslag och inslag och utslag
Ni som följer oss på Instagram har redan sett att vi ätit pumpakaka, och ni andra får helt enkelt kliva upp på brädan här och nu: surfa med oss på pumpakaksvågen! Kärt barn har många namn, och pumpakakan ni ser på bild kan även kallas för falsk ostkaka, guldpudding eller höstkaka. Oavsett namn är den… Läs mer Ljuvligheter heter det
Vi har fått den stora äran att bli husse och mattar åt fyra herefordkorsningskvigor (så många konsonanter i det ordet)! De är inte bara väldigt fina, de är dessutom belevade och mycket rara, uppfostrade av våra mycket ko-mpetenta grannar. Vi hoppas att de kommer få leva länge och bli gamla och goa kossor hos oss.… Läs mer Så väldigt välkooomna
Ull. Bara ordet gör en ju alldeles varm. I mitt alldeles specifika fall blir jag lite trött också, för ullens väg från djuret till garnet är lång och stundom mödosam. Fåren ska klippas och ullen sorteras och ibland tvättas, annars kardas och sen spinnas (eller tovas, men det är ju en helt annan historia), så småningom… Läs mer Mer än bara lite ull
Ni är alldeles säkert gruvligt nyfikna på hur nötterna och bälingarna ter sig nuförtin. Såhär såg de ut i regnbågsljus häromdagen, se och njut! De sköter sig bra i markerna, djuren. De betar och växer och håller beteshorisonten öppen och fin. Vad vore beteshagen utan kritter? Risig och dyster, mörk och onödig. Ute är… Läs mer Orvar (och de andra) med regnbåge på
Jag är på plats igen, både bildligt och bokstavligen. Semester var skönt och helt nödvändigt. M fick ingen lång vila, han har ägnat nästan hela hetsommaren åt att renovera boningshuset utvändigt. Alla detaljer är inte på plats än, men det har hänt mycket. Bilder kommer! Datorn fungerar faktiskt idag, det har den sällan gjort i… Läs mer Tittar ut genom hönsnätsrutan